Balansmetoden
En ekvation fungerar som en balansvåg. Vänsterledet och högerledet väger lika mycket. Målet är att få ensamt på ena sidan av likhetstecknet. För att behålla balansen måste du alltid göra exakt samma räkneoperation på båda sidor.
Om det står tar du bort från båda sidor och får . Om det står dividerar du båda sidor med och får . Du använder alltså alltid motsatt räknesätt: addition tar ut subtraktion, och multiplikation tar ut division.
Parenteser och minustecken
Innan du börjar flytta termer mellan sidorna är det smart att förenkla varje sida för sig. Om ett tal står direkt framför en parentes ska det multipliceras in med varje term inuti parentesen, till exempel blir lika med .
Var extra vaksam när det står ett minustecken framför en parentes. Minustecknet byter tecken på alla termer inuti parentesen när du tar bort den. Uttrycket blir , och blir . Ett plustecken framför parentesen ändrar däremot ingenting.
Ekvationer med bråk
Bråk i ekvationer ser ofta krångliga ut, men du blir enkelt av med dem genom att multiplicera båda sidor med nämnaren. I ekvationen vill du få bort fyran under . Multiplicera båda sidor med , så får du som förenklas till .
Om hela uttrycket i täljaren hör ihop, som i , fungerar bråkstrecket som en osynlig parentes. Multiplicerar du båda sidor med får du , vilket ger . Har du flera olika nämnare kan du multiplicera hela ekvationen med en gemensam nämnare så att alla bråk försvinner i ett steg.
Ekvationssystem med två obekanta
Ibland har du två okända tal, och , och två ekvationer. Med substitutionsmetoden löser du ut den ena variabeln i den ena ekvationen och sätter in i den andra. Om och , byter du ut mot i den första ekvationen: . Då har du bara kvar och kan lösa ut , alltså .
Med additionsmetoden lägger du ihop ekvationerna rakt av, vänsterled för sig och högerled för sig. Har du och , ger summan av ekvationerna . Då tar ut varandra direkt och du får .
Kontrollera svaret och utnyttja alternativen
När du har räknat ut ett värde på kan du alltid kontrollera det genom att sätta in talet i ursprungsekvationen. Blir vänsterledet lika med högerledet vet du att du har räknat rätt.
På XYZ-delen har du alltid fyra svarsalternativ. Om en ekvation ser svårlöst ut, till exempel , behöver du inte räkna med tunga nämnare. Jämför mönstret på båda sidor eller pröva att sätta in svarsalternativen direkt på platsen för . Här syns det direkt att uttrycken blir identiska om , alltså .